Kategori: Vardagsäventyr

Hösten har gjort intåg och jag duckar för alla gnälliga röster om att det är för tidigt och att det är för kallt och så vidare. Jag älskar hösten, lika mycket och lite till, som alla andra årstider. Luften är hög och det känns som att alla ljud och dofter blir så mycket tydligare under hösten.

Och sen alla bär och svampar man kan plocka i skogen…

I år har jag satt ned min ribba när det kommer till att samla bär och svamp. Allt jag hinner plocka är bonus och jag är glad för varje minut jag hinner spendera tillsammans med hösten.

Förutom att andas höstluft i skogen framöver så har jag planer på ett par (!) mindre fjällresor också. Men de är änsålänge i planerarstadiet så vi får se hur det blir med dem…

Om en semestervecka gick fort så var det liksom ingenting motför vad två semesterveckor just gjorde. En liten lätt jobbångest börjar smyga sig på och jag planerar för hur jag ska lyckas maxa min sista semestervecka.

Idag vaknar vi till en gråkall augustimorgon och hösten känns plötsligt nära. Jag får en otrolig skogslängt i kroppen och vill helst bara dra på mig vandringskängorna och ge mig ut.

Hittills i år har jag spenderat mer tid vid vatten än vad jag har spenderat i skogen och längtan efter skogsluft i lungorna har gjort sig påmind de senaste dagarna.

En envis förkylning har smugit sig på och jag inser att det inte blir några större äventyr idag i alla fall. Men snart är hösten här på riktigt och då ska skogsturerna allt bli av.

Igår vaknade vi till en utomhustemperatur på minus trettiotvå grader. Man är inte så jättekaxig i den temperaturen och vi styrde om våra planer för dagen. Att åka 20 km tur och retur för att handla kändes inte aktuellt, vi fick helt enkelt hålla till godo med det som fanns i frysen. Att köra dottern till ridningen och sedan låta bilen stå utan motorvärmare i 1½ timma kändes inte heller aktuellt så det ställdes också in. Tur var nog det, för när jag skulle göra ett kortare ärende till mina föräldrar i grannbyn en stund senare så startade inte den ena bilen. Och den bil som startade mådde inte så bra i kylan kan jag lova.

Vi hade också planer på en trevlig utekväll för en gångs skull, men man har liksom inte lust att göra det heller när temperaturen kryper ned till minus trettiofyra grader. Bara tanken på att stå i finklänning och tunnstrumpor för att vänta på en taxi hem mitt i natten får mig att frysa.

Så vi fick en inomhusdag hemmavid och gjorde ingenting. Jag tror minsann att jag under de senaste veckornas slappande har återfått min energi och igår sprudlade inspirationen till att göra allt möjligt och jag kände mig näst intill rastlös. Ska bli skönt att återgå till normala rutiner på måndag igen!

Igår innan lunch åkte jag och min trogna vän ut till skogen en sväng. Solen skymtades i horisonten och ett par decimeter tjockt snölager täcker marken. Tio minusgrader i luften och jag hade klätt mig så pass mycket att jag till slut fick ta av mig jackan.

Jag släpade kamerastativet genom den täta skogen till en av mina favoritplatser. Tänkte försöka träna på det här med att fota utan att stå bakom kameran. Gick väl så där, men träning ger färdighet. Hunden som sprungit utom synhåll för längesedan dök upp när hon hörde kamerans ljud från självutlösaren. Hon hatar det ljudet (tillsammans med en rad andra ljud) och blir galen av det.

Stativet stod inte så bra i snön utan började sjunka vilket gjorde att kamerans fokuspunkt flyttade på sig. Träning ger färdighet…

Efter en stunds fotande började magen kurra och vi begav oss hemåt igen. Energinivån återställd och eftermiddagens kontorsarbete gick som en dans!

Ni anar inte hur mycket kvistar som fastnar i den där hundens päls, hälften av dem hittade jag i soffan igårkväll.

I det här huset kommer ingen plastgran in. Det har jag bestämt. Det innebär dock att vi måste ut i skogen och leta efter en lämplig gran att plocka med oss hem. Det behöver inte vara världens snyggaste gran, huvudsaken den inte är av plast liksom.

I år har det väl gått lite sisådär med att leta och hitta en lämplig gran. Mellan mina arbetspass i helgen gav vi oss ut för att för andra gången i år leta. Tillslut blir det lite frustrerande, speciellt när det snöar som sjutton, och man liksom haffar första bästa gran nästan. Vi hittade en gran i snöstormen, om den duger är oklart ännu. Den är vårt andrahandsalternativ, om vi inte lyckas hitta någon bättre.

Jag är lite rädd för att den är några storlekar för stor och möjligtvis inte får plats i vårt vardagsrum?! Men nu har vi en gran i alla fall och julen är räddad!