Ekologiskt – HojnaSandra

Att vilja få till en förändring

Publicerat den 24 februari, 2016 av Sandra

För några veckor sedan såg jag och sambon dokumentärfilmen Cowspiracy. Filmen var en riktig ögonöppnare för mig, jag hade faktiskt aldrig förstått hur stor klimatpåverkan köttproduktionen har. Det var nästan så att jag blev illamående. Visst är filmen väldigt ”amerikansk” och kanske lite för överdriven bitvis. Men jag har fattat poängen och den lyder att vi måste dra ned på vår konsumtion av kött. Och det gäller alla!

En av anledningarna till att man skövlar regnskog är för att göra plats där man kan odla spannmål till kossorna som ska bli din middag. (Och jag som trodde man skövlade regnskog för att träden är vackra som köksbord, typ) Det är ju helt absurt egentligen att på vissa platser i världen svälter folk medans man på andra platser i världen gör allt för att kunna odla mat till djur som man ska äta upp, när man istället kunde odla mat till människor som svälter.

Efter att jag sett filmen hade jag känslan av att jag ville bli vegetarian, eller vegan, på direkten. Så här några veckor senare så funderar jag fortfarande över hur jag ska minska min köttkonsumtion.

I Sverige konsumerar vi i genomsnitt 87 kilo kött per person och år. (Källa: Naturskyddsföreningen)

87 kilo! Om vi för enkelhetens skull säger att man får ut 174 kilo kött från ett slaktat djur och i Sverige är vi 9,85 miljoner personer. Det innebär att det behövs nästan fem miljoner djur för att tillgodose vår köttkonsumtion PER ÅR! Och alla dessa fem miljoner djur ska ha sin mat också, dessutom är djurens slaktålder väldigt olika, det innebär att en del av djuren ska ha mat i flera år innan de slaktas…. Illamående var ordet.

Vad kan man göra själv?

Så här resonerar jag:

Steg ett, minska konsumtionen av kött. Jag behöver inte bli vegetarian på heltid men om jag medvetet väljer bort kött några gånger i veckan har jag kommit ganska långt.

Steg två, leta efter kravmärkt kött. Sverige behöver betande djur för att hålla landskapen öppna, det finns gårdar som säljer kött från djur som nästan uteslutande är naturbetande. Kött från vilt räknas också som ett klimatsmart alternativ.

Steg tre, sluta köpa kött som inte är svenskt. (Har du funderat på varifrån skinkan du lägger på frukostmackan kommer? Eller köttet i pyttipannan du köpte från frysdisken? Var tror du köttet på pizzan hos pizzerian kommer i från? ). Genom att handla Svenskt kött gynnar man inte den utländska köttproduktionen som i många fall har större klimatpåverkan än den svenska.

Det är ändå vi konsumenter som sitter på makten. Det är vi som måste genomföra förändringen, minska konsumtionen, för att också produktionen ska minska.

Inför årets odlingssäsong

Publicerat den 19 januari, 2016 av Sandra

Det börjar bli dags att se över frö förrådet och planera inför årets odlingssäsong. Det här året hade jag tänkte att jag inte skulle vara ute i sista minuten som så många gånger tidigare.

I min trädgård odlar jag mest ettåriga grönsaker och diverse andra ätbara saker. Varje år svär jag över att jag inte odlat sparris så att vi skulle kunna skörda dem det här året, men det här med fleråriga växter verkar inte vara min grej. I fjol köpte jag till och med sparrisfrön men satte dem aldrig! Undantaget är Lakritsroten som jag satte på vinst och förlust i en odlingskrage ett år och sedan har kunnat skörda fyra år senare.

Efter fjolårets bottennotering i värme och soltimmar så kan väl allt bara bli bättre? Inget är skrivet i sten men min planerade lista för årets odlingar ser ut så här:

I växthuset:

Tomat
Gurka
Honungsmelon
Cantaloupemelon
+ en ej bestämd nykomling ”bubblare”

I pallkragar:

Potatis
Rödbeta
Sockerärt
Morot
Palsternacka
Plocksallad, ruccola, mangold
Purjolök
Och en eller två nykomlingar ”bubblare”

På fjolårets lista var Vattenmelon bubblaren i växthuset, tyvärr tog den sig inte riktigt in på årets lista trots att den var vacker och tämligen lättskött. Den får stryka på foten främst för att bladlössen älskade den samt att den inte direkt gav någon skörd och jag tyckte att det var svårt att veta när melonen var färdig för att skördas. (Det kan dock hända, vis av tidigare erfarenhet, om det finns fröer kvar när jag ska börja så, att det blir några plantor vattenmelon ändå).

Odlingssäsong

Jag får se hur det ser ut med tid och ork när våren kommer. Velar lite när det kommer till hur jag ska odla tomaterna i år. I växthuset finns en jordbädd och en sandbädd. Fram tills ifjol (tiden går så fort, det kan hända att det är två år sedan också) odlade jag tomater i sand och täckte med gräsklipp. Sedan byggde jag över sandbädden med trall och odlade tomater i kruka (stora hinkar) istället. Fördelen med att odla i stora krukor är att man kan odla mer på mindre yta men nackdelen är att bevattningen är svårare att få till.

Utomhus begränsas jag lite av att vi bor i växtzon 5. Men det betyder inte att det inte går att odla växter som är för lägre zoner, man får testa sig fram lite.

Odlingssäsong meloner

Vem betalar priset för ditt kaffe?

Publicerat den 3 december, 2015 av Sandra

Jag är en stor konsument av kaffe. Varje morgon brygger jag sex koppar kaffe i bryggaren och det räcker ungefär till strax efter lunch. Ibland händer det att jag brygger en laddning till på eftermiddagen eller i alla fall ett par koppar efter middag, men inte alltid.

Läste någonstans om hur mycket vatten som går åt i kaffeproduktionen (140 liter vatten för varje kaffekopp vi dricker!) och blev nyfiken på att ta reda på mer fakta om kaffe. I Naturskyddsföreningens rapport ”Vem betalar priset för ditt kaffe?” hittade jag följande information:

Tillsammans med Finland dricker vi mest kaffe i världen. Svensken dricker ungefär 1000 koppar kaffe per person och år. Vi konsumerar en procent av världens kaffeproduktion. Av det kaffe vi dricker är 7% ekologiskt odlat (siffror från 2013).

Kaffeproduktionen har stor påverkan på både miljö och människor. För att förse bara oss svenskar med kaffe så arbetar ca 200 000 personer i och omkring odlingarna!

Kaffets negativa miljöpåverkan består av uppodling av ny mark som ofta omfattar värdefull natur, bränsleförbrukning i kaffeproduktionen, förlust av biologisk mångfald, ökad vattenanvändning och försämrad vattenkvalitet samt användning av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.

Det finns många olika certifieringar, kvalitetsprogram och märkningar av kaffesorterna. Skillnaderna mellan de olika certifieringarna /kvalitetsprogrammen är stora och kraven för certifieringarna varierar otroligt mycket. I Naturskyddsföreningens rapport får man en fördjupad insikt i vad de olika märkningarna ställer för krav.

Välj ekologiskt kaffe

Generellt kan man säga att KRAV och EU-ekologiskt har mest långtgående krav på miljöområdet. Det är exempelvis bara i den ekologiska kaffeodlingen som det är förbjudet att använda kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.

”Argumenten är många för att konsumenterna ska välja ekologiskt kaffe. Vårt kaffedrickande sätter ett tungt avtryck i världen, både bokstavligen och bildligt. Valet av vår kaffekopp påverkar livet för väldigt många människor, djur och växter. Det är också en vara som vi inte behöver för vår överlevnad, utan enbart dricker för vårt höga nöjes skull. Nog borde det väl vara dags att göra kaffet till en ren njutning, utan en trist bismak av kemikalier och taskig arbetsmiljö? Nog borde det vara dags att få Sverige att byta till eko?”

Källa: Naturskyddsföreningen